» H. Branschrelaterade förkortningar och begrepp

A. Övergripande frågor

1. Hur går det till när ett telefonsamtal förmedlas till eller från en mobiltelefon?

Ett mobiltelefonsystem består av ett nätverk av radiobasstationer som var och en betjänar ett begränsat geografiskt område (en sk cell). Basstationerna är kopplade med kabel eller via radiolänk med det fasta telenätet och påslagna mobiltelefoner som befinner sig i viloläge har alltid kontakt med närmaste basstation. När mobiltelefonen tar emot ett inkommande telefonsamtal eller när ett utgående samtal påbörjas öppnas en tvåvägs radiokommunikation mellan telefonen och basstationen och tal eller data kan överföras med den sända radiovågen.

2. Kan jag ringa och ta emot telefonsamtal med min mobiltelefon var jag än befinner mig?

För att man skall kunna ringa eller ta emot ett telefonsamtal med sin mobiltelefon måste telefonen vara inom täckningsområdet för mobiloperatörens basstationer. Operatörerna ger ut täckningskartor som visar inom vilka områden mobilnätet är utbyggt. I dag är GSM nätet så pass väl utbyggt att huvuddelen av Sveriges befolkningen har tillgång till mobiltelefoni.

En annan aspekt på denna fråga är att ibland kan det finnas personer i närheten som blir störda av ett mobiltelefonsamtal. Det är då viktigt att visa hänsyn och inte störa sin omgivning onödigtvis, t.ex. andra gäster på en restaurang eller i andra miljöer där personer vill vara relativt ostörda. Ställ gärna ringvolymen på lägsta nivå och prata inte högre och längre än nödvändigt.

B. Telefonernas funktioner

1. Var skall jag vända mig om jag har frågor om funktionerna i min mobiltelefon?

Om telefonens bruksanvisning inte besvarar alla frågor kan man vända sig till återförsäljaren av telefonen som i de flesta fall kan förklara hur den fungerar. För att telefonens alla funktioner skall gå att använda måste dessa även stödjas av mobiloperatörens nät. Operatören kan svara på vilka teletjänster som ingår i det tecknade mobiltelefonabonnemanget.

2. Vad är ett SIM-kort?

Ett SIM-kort är ett litet SmartCard som innehåller en microprocessor och som förs in i mobiltelefonen. I SIM-kortet lagras all information som sammanhänger med mobiltelefonabonnemanget, bl. a den kod som användaren måste slå för att kunna börja nyttja telefonen (PIN-kod).

3. Mitt SIM-kort är blockerat, vad gör jag?

För att ta bort blockeringen använder du din PUK-kod (Personlig Upplåsnings Kod) som erhålls av operatören. Koden består av åtta siffror och vanligen kan man slå följande kombination för att ta bort blockeringen; **05*PUK*Ny PIN*Ny PIN#.

4. Vad är SMS?

SMS betyder Short Message Service och är en teletjänst som innebär att textmeddelanden kan skickas mellan mobiltelefoner eller mellan en Internetuppkopplad dator och en mobiltelefon. Textmeddelandet kan vara upp till 160 tecken långt. Om telefonen inte är påslagen när ett textmeddelande sänds kommer det att automatiskt att sändas när mottagaren slår på telefonen.

C. Utlandssamtal

1. Hur gör jag för att ringa från en mobiltelefon i Sverige till en abonnent inom det fasta telefonnätet utomlands?

Den som ringer upp befinner sig i Sverige och mottagaren befinner sig utomlands

Börja med att trycka fram + tecknet i telefonens display. Detta tecken ersätter det prefix som din operatör använder för att särskilja utlandssamtal från inhemska samtal. Slå därefter landkoden för det land mottagaren av samtalet befinner sig i. Slutligen skall riktnumret och abonnentnumret slås, men observera att en inledande nolla i riktnumret skall utelämnas.

2. Är det något särskilt jag skall tänka på när jag ringer från Sverige till en mobiltelefon som befinner sig utomlands?

Den som ringer upp befinner sig utomlands och mottagaren befinner sig i Sverige

Den som ska ringa till en mobiltelefon som är utomlands slår mobiltelefonnumret på samma sätt som när den mottagande mobiltelefonen befinner sig i Sverige. Den som ringer upp betalar bara vanligt nationell mobiltelefontaxa.

Det är mobiltelefoninnehavaren som får betala utlandskostnaden. Anledningen till detta är att den uppringande personen inte alltid kan veta var mobiltelefoninnehavaren befinner sig och därför inte ska drabbas av en i förväg okänd kostnad för utlandssamtal. Det nu sagda gäller oavsett om den som ringer upp använder sig av en mobiltelefon eller det fasta telenätet i Sverige.

3. Hur gör jag om jag befinner mig i utlandet med min mobiltelefon och skall ringa till en mottagare i Sverige?

Slå först + tecknet följt av Sveriges landkod 46 och därefter riktnumret och abonnentnumret, dock med uteslutande av den inledande nollan i riktnumret.

I gränstrakterna kan det hända att mobiltelefonen etablerar kontakt med en basstation i utlandet. Namnet på den utländska operatören kommer då att visas i telefonens display. Om man i denna situation skall ringa till en abonnent i Sverige kopplas samtalet som ett från utlandet inkommande samtal till Sverige. Detta innebär att mobiltelefonanvändaren skall slå den i föregående stycke beskrivna sekvensen.

D. Skötsel och underhåll

1. Med tanke på att en mobiltelefon är en avancerad elektronisk produkt kan man förstå att telefonen är känslig för kondens, fukt och sand m.m., men var går egentligen gränsen för vad en vanlig mobiltelefon klarar av vad gäller omild behandling?

Som framgår av bruksanvisningarna är mobiltelefoner i likhet med annan hemelektronik känsliga för värme, kondens, fukt och sand m.m.

Om man använder telefonen utomhus när det regnar är risken att telefonen blir fuktskadad naturligtvis mycket stor, men det finns även en risk för att telefonen skadas t ex genom att utspillt kaffe kommer in i den eller om den förvaras i kläder eller väskor som är våta. Eftersom en fuktskada leder till att alltfler komponenter successivt oxideras kan det gå avsevärd tid från det att fukten kom in i telefonen och till dess telefonen slutar att fungera.

Om telefonen förvaras kallt finns det risk för att fukt (kondens) bildas på insidan när telefonen tas in i normal rumstemperatur, vilket också kan leda till en fuktskada.

Andra exempel på omild behandling som kan leda till att telefonen skadas är att telefonen tappas eller att det kommer in sand i den.

Även om telefonen naturligtvis kan användas i ett normalt rörligt liv finns det således en del faror som lurar på din telefon (ursäkter från författaren). Det är inte möjligt att med enkla tumregler ange hur stor risken är att telefonen skall skadas i de situationer som nu har tagits upp. Rent allmänt kan det dock sägas att bruksanvisningarnas instruktioner bör följas och att telefonen bör användas med samma goda omdöme som man använder annan avancerad hemelektronik.

2. Vad får det för konsekvenser att anledningen till att min telefon slutat att fungera är brister i mitt handhavande av den?

Fel som uppkommer till följd av brister i handhavandet ansvarar konsumenten för. Detta gäller även om reklamation görs inom den två års frist som anges i konsumentköplagen.

Om telefonen sålts med en garanti innebär detta att säljaren bär ansvaret för att den kommer att fungera felfritt under garantitiden. En garanti kan dock inte åberopas om ett uppkommet fel beror på att användaren handskats för hårdhänt med telefonen. Kostnaden för att reparera fel som inte har att göra med själva telefonen utan som härstammar från utifrån kommande faktorer (t ex har telefonen tappats i marken eller fukt har kommit in i den) får således konsumenten stå för. Detta gäller även om felet uppkommit under garantitiden.

E. Stölder och säkerhet

1. Vad görs för att minska risken för mobiltelefoner stjäls?

Genom ett internationellt samarbete mellan flertalet av världens mobiloperatörer kan stulna mobiltelefoner utspärras från alla mobilnät. Eftersom telefonen då blir obrukbar kan detta samarbete motverka att stölder sker.

För att den internationella spärrningen av telefonen skall aktiveras måste operatören underrättas om den stulna telefonens IMEI-kod. Denna kod innehåller 15 siffror och erhålls i samband med köpet av mobiltelefonen (på vissa modeller kan man även slå * # 0 6 # för att få fram koden i displayen). Genom att information om IMEI koden sprids kan antalet stölder reduceras.

2. Vid stöld - Spärrning av mobiltelefon och abonnemang

Gör en stöldanmälan hos polisen och ange IEMI-numret, som du får fram om du skriver *#06# i mobilen. Från polisen får man ett diarienummer (K-nr) på anmälan.

Ring operatören, som ofta har speciellt telefonnummer för spärrning av SIM-kort, och gör även här en anmälan - ovanstående K-nr meddelas.

Operatören spärrar - i sitt eget system - både telefon och SIM-kort. Denna spärrning kan träda i kraft inom samma timme, som anmälan gjorts.

Operatören meddelar även det internationella spärregistret i Dublin.

När man köpte sin telefon fick man uppgift om IEMI-numret på telefonen. Har man haft telefonen på utbytesservice eller om man har flera telefoner och är osäker på vilket IMEI-nummer den stulna telefonen hade, kan man be operatören kontrollera vilket IMEI-nummer som senast användes ihop med abonnemangsnumret.

Får man då ett annat IMEI-nummer, än som står i polisanmälan, bör man meddela detta till den polisstation där man gjorde anmälan.

Alla länder som deltar i GSM-samarbetet har tillgång till spärregistret. Men det är inte alla länder som genomför spärrningen i sina nationella register.

3. Kan jag ringa SOS samtal från en mobiltelefon?

SOS-samtal kan ringas på GSM-telefonerna genom att slå 112 utan riktnummer. Det krävs inte ett SIM-kort i telefonen för att ett nödsamtal skall kopplas fram.

4. Bör man tala i mobiltelefon medan man kör bil?

Av trafiksäkerhetsskäl rekommenderar MobilTeleBranschen att en Hands-Free utrustning med mikrofon och högtalare används vid mobiltelefonsamtal samtidigt som man kör bil.

F. Miljö och användarsäkerhet

1. Är mobiltelefoner och trådlösa telefoner miljömärkta?

De mobiltelefoner som säljs i Sverige omfattas av ett frivilligt system med miljödeklarationer. Detta innebär att tillverkarna på ett standardiserat formulär upplyser om mobiltelefonernas miljöegenskaper. Uppgifterna i deklarationerna kan utgöra en viktig del av beslutsunderlaget t. ex vid offentlig upphandling av telefoner.

2. Vad händer med uttjänta mobiltelefoner och batterier?

Även omhändertagandet av uttjänta mobiltelefoner omfattas av ett frivilligt samarbete inom MobilTeleBranschen, benämnt Returtelefoni. Till följd av detta samarbete kan uttjänta telefoner lämnas in till återförsäljaren när en ny telefon köps. Inom ramen för Returtelefoni tas alla inlämnade telefoner om hand av återvinningsföretag.

Mobiltelefonernas batterier omfattas av den kommunala batteriinsamlingen. De flesta mobiltelefoner som säljs i Sverige har numera Nickel-Metall-Hydrid-batterier eller Litium-batterier. Dessa båda typer innehåller inga miljöfarliga ämnen.

3. Varför får man inte använda mobiltelefoner t ex på sjukhus och ombord på flygplan?

Förbudet mot att använda mobiltelefoner i dessa miljöer beror på att de radiovågor mobiltelefonerna genererar kan störa andra elektroniska apparater som befinner sig i närheten. Alla telefoner på den svenska marknaden uppfyller gällande EMC-krav (elektromagnetisk kompabilitet), men då det inte är möjligt att säkerställa att andra apparater är avstörda måste anvisningar om att slå av telefonen i miljöer med känslig elektronik alltid respekteras.

För pacemakers rekommenderas ett säkerhetsavstånd på ca 15 cm, men närmare anvisningar kan ges av ansvarig läkare.

4. Kan exponeringen för radiovågor från mobiltelefoner och trådlösa vara farlig?

Mot bakgrund av flera decenniers forskning inom detta område kan man säga att med beaktande av den kunskap vi har idag är det ofarligt att använda mobiltelefoner och trådlösa telefoner.

Det skall framhållas att det finns internationellt uppställda gränsvärden gällande den exponering för radiofrekvensfält som telefonerna får ge upphov till och alla telefoner ligger under dessa gränsvärden.

Den som vill läsa mera kan gå in på hemsidorna för Statens Strålskyddsinstitut (www.ssi.se) och för Värlsdshälsoorganisationen (www.who.int).

G. Framtidens mobiltelefoni

1. Vilka praktiska funktioner kommer att finnas i morgondagens mobiltelefoner?

Det är naturligtvis alltid svårt att svårt sia om framtiden, men rent allmänt kan man säga att utvecklingen går dit hän att både mobiltelefonerna och mobilnäten successivt klarar av allt högre överföringshastigheter. Utvecklingen sker stegvis genom att till en början förbättras de nuvarande GSM-näten genom att nya tekniker införs. Från och med år 2001 kommer nästa generation av mobiltelefoni (UMTS) att börja införas i Sverige och när systemet är utbyggt kommer kapaciteten i mobilnäten att ha höjts från dagens 9,6 kB/s till 2 MB/s.

Nedan ges en översikt över vilka teletjänster som från tekniska utgångspunkter skulle kunna tillhandahållas via framtidens UMTS-nät med mobiltelefoner som är konstruerade för att ta emot och bearbeta stora datamängder (sk SmartPhones). För att tjänsterna skall förverkligas krävs dock att det även finns kommersiella och regulatoriska förutsättningar för de företag som skall producera innehållet i dessa teletjänster.

Information

Surfa på WWW

Interaktiv shopping

On-line översättningar

Tjänster baserade på var mobiltelefonanvändaren befinner sig

Utbildning

Virtuella skolor

On-line bibliotek

Underhållning

Musikfiler på begäran

Spel

Videoklipp

Virtuell sightseeing

Kommunikation

Videotelefoni

Videokonferenser

Affärstjänster

Virtuella banker

On-line fakturering

Sammanslaget SIM-kort och

kreditkort

H. Branschrelaterade förkortningar och begrepp

Blåtand
En standard för radiokommunikation över korta avstånd mellan t ex en mobiltelefon och andra kontorsmaskiner (eng. Bluetooth). Fördelen med Blåtand är att systemet möjliggör sladdlös samverkan mellan apparater.

CEPT Conférence Européenne des Postes et Telécommunications
Ett standardiseringsorgan som bildades av europeiska telemyndigheter. År 1982 tillsattes en arbetsgrupp (Groupe Spécial Mobile, GSM) inom CEPT för att ta fram en standard för radiokommunikation med stöd av ett mobiltelefonnät som använder frekvensen 900 MHz (se även ETSI nedan).

Content providers
Företag som tillhandahåller innehållet i framtidens teletjänster, t ex finansiella institut, nyhetsföretag, spelföretag.

DECT Digital Enhanced Cordless Telecommunications
Trådlösa telefoner som används t ex i kontorsmiljöer.

EDGE Enhanced Data rates for GSM Evolution
Ett utvecklingssteg inom ramen för GSM-systemet som kan höja överföringshastigheten i näten från 9,6 kbit/s till 384 kbit/s. Tekniken bygger på en ny form av modulation av radiosignalen.

ETSI European Telecommunications Standards Institute
Organ som övertagit CEPT:s roll att ta fram tekniska standarder för GSM-systemet.

GPRS General Packet Radio Service
Ett utvecklingssteg inom ramen för GSM-systemet som kan höja överföringshastigheten i näten från 9,6 kbit/s till 115 kbit/s. Tekniken bygger på dataöverföring i paketformat.

GSM Groupe Spécial Mobile och Global System for mobile Communications
Beteckningen GSM har dubbla betydelser. Dels kan det syfta på den grupp inom CEPT som tog fram de tekniska standarderna för den radiokommunikation som används i dagens mobiltelefonsystem. GSM är även det varumärke varunder mobiltelefonoperatörerna säljer teletjänster och uttolkas i det sammanhanget som Global System for mobile Communications.

HSCSD High Speed Circuit Switched Data
Ett utvecklingssteg inom ramen för GSM-systemet som kan höja överföringshastigheten i näten från 9,6 kbit/s till 43,2 kbit/s. Tekniken bygger på användandet av flera kanaler samtidigt.

IMEI-kod International Mobile Equipment Identity
Om en mobiltelefon stjäls kan den göras obrukbar genom att mobiloperatören underrättas om telefonens IMEI-kod. Med hjälp av denna kod kan operatören inom ramen för ett internationellt samarbete spärra ut telefonen från i stort sett alla mobila nät.

Konvergens
Begreppet syftar på den utveckling inom samhället som medför att olika typer av produkter sammansmälter till en enhet (t ex datamaskiner och mobiltelefoner). Detta leder i sin tur till att olika former av marknader sammansmälter (t ex teletjänstmarknaden och marknaden för interaktiva tjänster via Internet).

NMT Nordic Mobile Telephone System Det nordiska analoga mobiltelefonsystemet som introducerades 1981.

Nummerportabilitet
En tjänst som innebär att en abonnent får behålla sitt telefonnummer även vid byte av operatör.

PIN-kod Personal Identity Number

Roaming
Beteckning på ett avtal mellan två nätoperatörer som innebär att respektiver operatörs kunder skall få möjlighet att nyttja den andre operatörens nät när det egna nätet inte är tillgängligt. Roaming-avtalet medför att en abonnent kan utnyttja nätet hos en annan operatör än den operatör med vilken ett mobiltelefonabonnemang har ingåtts.

Samtrafik
En förutsättning för fungerande mobiltelefoni är att alla abonnenter kan nå varandra även om den som ringer upp och den som tar emot samtalet tillhör olika operatörer. Operatörerna erhåller en samtrafikavgift när ett samtal från en abonnent hos en annan operatör kopplas vidare till ett annat nät eller avslutas hos en egen abonnent.

Service Providers
Företag som köper kapacitet från nätverksoperatörer för att i sin tur kunna sälja teletjänster till sina abonnenter (se även virtuella mobiltelefonoperatörer).

SIM Subscriber Identity Module

SMS Short Message Service

UMTS Universal Mobile Telecommunications System
Tredje generationens mobiltelefoni som ersätter GSM-systemet.

Virtuella mobiltelefonoperatörer
Till skillnad från Service Providers har virtuella mobiltelefonoperatörer större egna nätresurser för försäljning av teletjänster till sina abonnenter, dock inte något radioaccessnät utan denna kapacitet får i stället förvärvas från en nätverksoperatör.

WAP Wireless Applications Protocol
En standard för att förmedla information från Internet till en mobiltelefon.

I. MTBs guide om Mobilt Internet

1. Vad är Mobilt Internet?

Inledning

Mobilt Internet är ett helt nytt medium anpassat för användare som vill utnyttja innehåll på Internet från mobiltelefoner. De är inte ett mini-Internet, lika lite som television kan sägas vara radio med bilder. I stället är mobilt Internet ett eget medium som skall bedömas efter sina egna förtjänster.

Genom mobilt Internet tillhandahålls tjänster inom flera olika användningsområden . Särskilt utmärkande för mobilt Internet är att tjänster kan anpassas till var användaren f.n. befinner sig, t. ex. rabatterbjudanden från affärer i grannskapet. Informationstjänster utgör en annan väsentlig del av tjänsteutbudet, t. ex. information om aktiekurser och tidtabeller för kollektivtrafik som kan visas i mobiltelefonens display.

Den tekniska standard som används för mobilt Internet benämns WAP (Wireless Application Protocol, Standarden för trådlösa applikationer i fri översättning). Eftersom telefonens display är så mycket mindre än en datorskärm är informationen på en WAP-sida alltid mera kärnfullt presenterad än på vanliga hemsidor på Internet.

Tillgängliga WAP-tjänster

Listor över WAP-tjänster publiceras regelbundet i massmedia. Till exempel beskrev tidningen Mobil 43 st. svenska WAP-tjänster i mars-numret 2000.

På sajten www.gelon.net finns även utländska WAP-tjänster upptagna.

Tips

Det underlättar ofta att använda WAP och webb tillsammans. Till exempel är smidigt att använda webben för att hitta bra WAP-tjänster och sedan skicka WAP – adresser som bokmärken till den egna telefonen.

2. M-handel steg för steg

Till följd av att Internet blivit tillgängligt även från mobiltelefoner blir det även aktuellt med mobil handel (m-handel), där varor och tjänster kan köpas direkt från telefonen. I vissa fall skall fysiska varor levereras till köparen, men i andra fall tillhandahålls köparen digitala produkter (t. ex. spel eller musikfiler) som laddas ned direkt i mobiltelefonen eller i en dator via telefonen.

I detta avsnitt beskrivs från praktiska utgångspunkter hur M-handel går till och vilka rättigheter och skyldigheter säljare och konsumenter har i varje steg. I många fall är gällande rätt oklar, men MTB tar här ändå ställning till hur reglerna på området skall uppfattas enligt branschorganisationens mening.

Nedanstående beskrivning utgår ifrån bestämmelserna i distansavtalslagen, men även andra lagar berörs, som avtalslagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, konsumentkreditlagen m.m.

Marknadsföring

Säljerbjudanden som ges på WAP-sidor räknas som marknadsföring och konsumenten skall då informeras om bl. a. följande;

1. Säljarens namn och adress.

2. Varans egenskaper.
Denna information får dock begränsas m.h.t. mediet, t. ex kamera, digital.

3. Pris inklusive moms.
Även utländska företag utan etablering i Sverige kan vara registrerade för moms här och skall då lägga på moms med 25 procent (i de flesta fall). Det är när det utländska företaget har en varuomsättning i Sverige som överstiger tröskelvärdet 320 000 kr som en momsregistreringsskyldighet i Sverige uppkommer.
Det är viktigt att observera att digitala produkter räknas som tjänster i mervärdesskattesamanhang. Detta medför att ett utländskt företag etablerat inom EU alltid lägger på sitt hemlands moms vid försäljning till svensk konsument medan företag utanför EU ofta inte debiterar någon moms (export).

4. Leveranskostnader.
För säljare utanför EU räcker det dock att ange att sv. tull kan tillkomma

5. Hur betalning och leverans går till.
Ett av de vanligaste betalningssätten är att köparen informerar säljaren om
kontonumret till sitt betal- eller kreditkort och att säljaren därefter debiterar köpeskillingen på kortet.
Från tekniska utgångspunkter innebär inte detta några större risker för obehörig debitering än användning av kort för andra betalningar. Dessutom följer av grundläggande avtalsrättsliga principer att konsument inte ansvarar för belopp som debiterats kontot på ett obehörigt sätt. Möjligheterna för kortföretagen att skriva in andra regler i villkoren för ett kort är starkt begränsade genom tvingande bestämmelser i konsumentkreditlagen. Eftersom konsumenterna inte lämnar ifrån sig korten vid köp via mobilt Internet är de alltid skyddade mot obehöriga debiteringar, oavsett om kortet är ett betalkort eller ett kreditkort.

6. Ångerrätten.
Rätten för konsumenten att ånga sig beskrivs nedan.
Det är tillräckligt om denna information finns tillgänglig på säljarens hemsida på Internet, det är inget krav att informationen måste vara tillgänglig via en mobiltelefon.

Avtalsslut

Bindandetidpunkt

Annonsering på en WAP portal är inte att anse som anbud utan en anmodan till konsumenten att avge ett anbud.

När konsumenten lämnar ett anbud, t.ex. genom ett e-postmeddelande är han bunden av anbudet under acceptfristen, som är en skälig tid efter det att anbudet kommit in i köparens e-postsystem.

Ett avtal kommer till stånd när säljaren accepterar köparens anbud, t ex genom att skicka en bekräftelse. Köparen blir bunden även av bekräftelser som genereras automatiskt av datasystemet (objektiverad avtalsmekanism). Ett annat sätt som avtalsverkan kan uppkomma på är att säljaren helt enkelt levererar de beställda varorna.

Informationsskyldighet efter avtal

Efter att ett avtal slutits skall konsumenten få en bekräftelse med samma information som marknadsföringen skall innehålla

Dessutom skall konsumenten informeras om:

Sin ångerrätt. Innebörden av ångerrätten beskrivs nedan.

Var han kan framställa klagomål.

Även i utlandet etablerade företag måste uppge sin gatuadress.

Garanti- och serviceåtaganden.
Bekräftelsen och tilläggsinformationen kan medfölja varan vid leveransen, vilket är den senast tillåtna tidpunkten. Informationen kan även överföras med SMS eller e-post.

Ångerrätten

Konsumenten har rätt att ångra köpet inom 14 dagar efter leveransen av varan, eller dagen för avtalet om det är fråga om en tjänst. Tjänster vars utförande påbörjats kan dock inte ångras.

Om konsumenten utnyttjar sin ångerrätt skall varan sändas tillbaka i oförändrat skick på egen bekostnad.

Efter att säljaren fått tillbaka varan skall köpeskillingen betalas tillbaka, senast 30 dagar efter att varan togs emot.

Reklamation

En vara som inte fungerar tillfredsställande eller som inte lever upp till utlovad prestanda anses som felaktig enligt konsumenträtten och säljaren är i dessa fall skyldig att avhjälpa felet eller skicka en ny vara.

Dessa rättighet för konsumenten gäller dock endast i de fall det varit ett ursprungigt fel i den levererade varan. Med ursprungligt fel menas att felet fanns i varan redan vid leveransen och inte uppkommit senare, t ex genom förslitning.

Det är konsumenten som har bevisbördan för att det uppkomna felet var ursprungligt.

Dessutom kan inte konsumenten påtala hur gamla fel som helst. Fel som visar sig två år efter leveransen är preskriberade.

Garantier

Om en vara sålts med en garantiutfästelse från säljaren gäller andra regler. Om garantin gäller under viss tid (t. ex. ett år) innebär det att varan inte skall försämras under denna tid, annat än vad som kan anses vara normal förslitning.

Garantin kan dock inte åberopas om konsumenten handskats ovarsamt med varan. Det är säljaren som måste bevisa att ett fel uppkommit genom ovarsamt brukande, annars gäller garantiutfästelsen.

Internationella köp

Svenska konsumenter som sluter m-handelsavtal med företag etablerade i utlandet kan inte alltid räkna med att ev. tvister prövas i Sverige och att svensk lag tillämpas.

Om det utländska företagets WAP-sida har svensk anknytning (t. ex. svensk text) och konsumenten ingår avtalet genom åtgärder som företas i Sverige är dock svensk domstol behörig att döma i tvisten enligt svensk lag.